Røða við 3. viðgerð av málunum um flatskatt og forskatting av pensjónum.
Hetta er ein ótespilig støða at vera í sum nýtt tingfólk. Eg kom spent inn á Ting, til dystin fús at taka tey tøk ið skulu takast fyri at venda skútuni og føra land okkara framá - sjálvt um tað tíðliga var greitt, at tað bleiv í andstøðu at arbeiðið skuldi gerast. Men at leikluturin skuldi blíva so tungur, so lítið uppbyggjandi - tað vardi meg ikki. At vit - nýbýrjað - skuldu brúka alt okkara krút uppá at forða fyri, at nakrar av grundleggjandi súlunum í samfelag okkara, verða skræddar undan. Tað vardi meg ikki.
Súlur, sum álit - samhaldsfesti - tryggleiki - friður og lítil ójavni - alt tað sum samanlagt gongur undir heitinum vælferðarsamfelagið. Hendan varðan, sum tað hevur tikið áratíggjur at laðað, og sum øll í samfelagnum - reiðarin og lossarin, lærarin og embætismaðurin og politikarin - øll hava lagt sín stein í semju um, at hetta eru virðir, sum eru verd at kempa fyri. Tí í hesi skipanini eru tey flestu vinnarar. Tað hevur ikki ein gongd verið tjak um, at hetta er tann rætta skipanin fyri okkum. Eg havi ikki verið varug við, at ein uppgerð um vælferðarsamfelagið var væntandi. Fyrr enn alt í einum, ein óheppin samanrenning av einum løgmanni, sum letur alt um seg ganga - saman við einum fíggjarmálaráðharra og fíggjarnevndarformanni - setir alt samfelagið á hin endan. Tí teir ætla - um ikki at bróta varðan niður - men so íhvussu er álvarsliga at fáa hann at skinkla, við at taka nakrar av grundarsteinunum burtur. Og øll hini í samgonguni fylgja viljaleys við. Borgarir og fakfeløg kenna seg - av røtttum - ótrygg og eru bangin fyri at nú fer alt at ridla. Tí eru vit endaði í hesi margháttligu og surrealistiski støðu vit eru í, í dag.
Hetta er ein síðsta eyðmjúk roynd at tosa samgongutingfólk til fornuft. Eg fari at heita á øll tykkum, sum ivast í um hetta er tað rætta tit eru í ferð við at gera - um at hugsa tykkum væl um áðrenn tit velja hvønn knøtt tit trýsta á.
Tað snýr seg nevniliga ikki bert um at fylgja floksdisiplin og vera loyalur. Veljarin hevur valt júst tykkum av ymsum orsøkum, og flestu veljarar vilja ikki at tit gera hesa ráðagerð. Tað vita tit væl. Serliga sambands tinglimir vita innast inni, at teirra veljarar ynskja ikki tað stættarsamfelag, sum flatskatturin fer at skapa. Har vit nú beint áðrenn jól geva teimum, ið eru væl fyri, tær størstu jólagávurnar, meðan tey, ið hava minnið, onga jólagávu fáa, men hinvegin ein pakka, við hægri brúkaragjøldum, lægri sosialum veitingum og ótryggleika um hvørjum tey skulu liva av tá eitt strævið arbeiðslív er komið at enda. Ikki hissini jólagáva!
Í degi og viku í gjárakvøldið kom fram, at ein meiningarkanning vísti, at yvir 50% av veljarunum ikki ynskir flatskatt og forskatting av pensjónum og eini 30% eru ivasom um hetta er tað rætta at gera. Tala tølini ikki sítt týðiliga mál?
Og um tit enn veruliga meina, at tit kunnu standa inni fyri, at hetta er tað rætta at gera, so vildi eg fegin sæð tykkum her á røðarapallinum og greitt okkum frá hesum - og ikki minst haldi eg tit skylda veljarum tykkara tað - hví tit trúgva so nógv uppá at hetta er so rætt. Lat okkum hoyra eina verjurøðu, sum kann fáa okkum at trúgva uppá, at tit um ikki annað sjálvi trúgva uppá hetta. Larmandi tøgnin higartil frá størsta partinum av samgongulimunum ger meg óttafulla.
Í so stórum og fyri eitt samfelag so grundleggjandi og fløktum málum, sum flatskattur og forskatting av pensjónum eru, og sum eru til 3. viðgerð í dag, kann man ikki bara skjóta seg undir at eg fylgi flokkinum blint, tí tað er betur at vera innanfyri og fáa ávirkan enn at vera uttanfyri. Nei, tað er júst øvugt. Tað handlar um integritet og tað gevur ómetaliga nógv meira virðing, um man handlar eftir síni innastu sannføring í slíkum stórum og avgerandi málum. Eg trúgvi at fleiri tykkara eru í eini tvístøðu. Tí tað hvílur ein stór ábyrgd á tykkara herðum og eg øvundi ikki tykkara støðu. Men ábyrgdin er tykkara nú tit um eina løtu skulu atkvøða.
Um ikki annað, so útsetið gildiskomuna, so vit fáa kanna málið betur lýst og fáa eitt betur grundarlag at taka støðu útfrá.
Harra formaður, fari at enda at biðja um loyvi at sitera nakrar reglur frá einum sangi hjá Mikael Wiehe og Bjørn Afzelius:
Vakna upp! Fatta mod! Börja se dej omkring!
Bli inte en av dom som bara står där se'n,
och säjer att, jag visste ingenting.
Vakna upp! Börja se dej omkring! Fatta mod!
Så du kan säg' till dina ungar när dom frågar dej,
att du var en av dom som stod emot.
-------------
Bjørn Afzelius & Mikael Wiehe
Fröna växer sakta under ytan. Dom trivs där det är fuktigt, mörkt och kallt.
Först när bladen börjar synas kan man se att det är ogräs överallt.
Men om man tittar bort, inget hör, inget ser hur vet man då?
För hör man inget, finns väl ingenting. Och det man inte ser finns säkert inte till.
I mars har du fortfarande tid. Du kan ta det innan knopparna slår ut.
Men om du låter det stå kvar, tills sommar'n är förbi,
så har det växt dej över huvudet till slut.
I dag tar rasisterna en. I morgon så tar dom kanske två.
Frankrike tog dom med storm.
Vem vet när det är dej dom ger sej på.
Vakna upp! Fatta mod! Börja se dej omkring!
Bli inte en av dom som bara står där se'n,
och säjer att, jag visste ingenting.
Varje dag föds nya hot mot våra liv. Varje morgon står missilerna klara.
I det mörker som vi blundar där rustar dom för krig.
Hur kan vi slåss ifall vi inte inser faran?
Idag har du arbete och lön. I morgon så kanske du får gå.
Miljonerna som svälter i världen utenför står bara litt längre ner i samma hål.
Vakna upp! Fatta mod! Börja se dej omkring!
Bli inte en av dom som bara står där se'n,
och säjer att, jag visste ingenting.
Dom flesta går med strömmen om det går. Dom flesta vill ju helst ha lugn och ro.
Men om fascismen kommer smygande tillbaks,
så är det du och jag som måste stå emot.
Ogräset växer och frodas. Så slipa och vässa din kniv.
Om du låter det spridas med vinden över världen får du plikta för din tvekan med ditt liv.
Vakna upp! Börja se dej omkring! Fatta mod!
Så du kan säg' till dina ungar när dom frågar dej,
att du var en av dom som stod emot.
Ingen kommentarer:
Send en kommentar